top of page
Sök
  • Skribentens bildSM i Fotografi

SM i Fotografi: Fakta och historia

Text: Laila Villebeck

Foto: Patrik Robertsson


SM i Fotografi har en lång och krokig historia. Från att ha legat i dvala till att ha återuppstått som en liten föreningstävling för medlemmar i Svenska Fotogruppen och därifrån växt till vad den är idag - en stor nationell tävling öppen för alla svenska medborgare som har fotografi som hobby eller yrke. SM i Fotografi delas upp i en digital grundomgång varifrån de bästa bilderna går vidare till en printfinal. Finalen hålls i samband med ett stort event med leverantörsmässa, föreläsningar, paneldebatter och som avslutas med en pampig prisutdelning och galamiddag. De bilder och fotografer som får bäst resultat i SM har också en chans att bli uttagna till landslaget för att tävla vidare i World Photographic Cup.


2023 deltog 333 svenska fotografer med totalt 1653 bilder i SM. Bidragen fördelades över 16 olika kategorier. Ett rekordår på alla sätt!


För att göra bedömningen av alla bilder hanterbar inleds SM i Fotografi med en digital grundomgång. Denna bedöms av en stor grupp internationella domare där 5 domare dömer varje kategori. Varje domare dömer flera olika kategorier, men uppsättningen av domare kan skilja sig mellan de olika kategorierna. 2023 var det 17 domare från 9 olika länder (Sverige, Norge, Finland, UK, Australien, USA, Canada, Belgien och Mexico) som bedömde de digitala bidragen.


Bilder bedöms efter fasta kriterier (impact, kreativitet, grundbild, efterbearbetning, storytelling, ljussättning, posering, komposition). Maxpoäng för en bild är 100 poäng och det är mycket sällan en bild får 100 poäng. Det kanske händer ett par gånger maximalt per decennium i hela världen. Alla bilder över 76 poäng får diplom.


När den digitala jureringen är klar utses finalisterna som sedan får gå vidare och tävla i printfinalen. Principen är att topp 10 i varje kategori går till final, men om standarden är väldigt hög i en kategori och/eller om flera bidrag hamnar på samma poäng i den digitala omgången så kan fler bidrag gå vidare till final.


Printfinalen är själva kärnan i SM i Fotografi. Att printa en bild är ett hantverk som varje professionell fotograf bör kunna bemästra och därför är vi noga med att behålla just printen som en viktig del i tävlingen. SM är en av de få printtävlingar för fotografer som finns kvar i världen, då de flesta går över helt till digitala tävlingar.


I finalen är det en ny uppsättning av domare som dömer och utöver de kriterier som de digitala domarna går efter när de sätter poäng, så bedömer printdomarna även printkvalitet, val av papper, presentation mm. 2023 hade vi 12 printdomare från 6 olika länder (Sverige, Norge, Finland, UK, Italien och Belgien).



Foto: okänd

Under printfinalen i SM i Fotografi bedöms varje bild av 5 domare. Printen placeras i ett ljusbås med strikta ljusförhållanden och domarna synar bilden utifrån specifika bedömningskriterier. Varje domare sätter en poäng (0-100) var för sig utan att diskutera bilden med varandra. Om domarnas enskilda poäng sklijer mycket kan en s k challenge komma upp och då diskuterar domarna bilden och sedan sker en ny poängsättning. Medelvärdet av de 5 domarnas poäng blir sedan bildens slutpoäng i den öppna jureringen av printfinalen.


Så ser SM i Fotografi ut idag. Men hur ser SM’s historia ut? När startade tävlingen upp?


SM i Fotografis historia

För länge sedan fanns det ett Svenskt Mästerskap i Fotografi som anordnades av en yrkesförening som hette Porträttfotografernas Yrkesorganisation (PYO). När den föreningen lades ned så försvann även den tidens SM i Fotografi.


I samband med att PYO lades ned så startades 2005 en ny sammanslutning för porträttfotografer som fick namnet Svenska Fotogruppen (SFG), och som 2017 bytte namn till Svenska Porträttfotografers Förbund (SvPF). Inom SFG hölls en intern tävling, Årets SFG-fotograf som även kallades Årets Porträttfotograf, för medlemmarna i föreningen. Tävlingen växte och utvecklades.. Föreningens medlemmar började tävla internationellt och nådde framgångar ute i världen, vilket bidrog till att standarden på den svenska tävlingen höjdes. Man började ta in internationellt utbildade domare för att följa med i medlemmarnas utveckling.



Den interna porträttfototävlingen blir SM i Porträttfotografi

2013 uppgraderades tävlingen till SM i Porträttfotografi, men var under det första året fortfarande bara öppen för medlemmar i SFG. SM bestod av 6 porträttkategorier; Barn, Porträtt, Familj, Bröllop, Fineart och en Tema-kategori. Temat var nytt för varje år: Värme (2013), Hopp (2014), I Väntans Tider (2015), Par (2016). Varje fotograf fick delta med 6 bilder, en bild i varje kategori.


Bidragen skickades in som färdiga printar enligt riktlinjer och instruktioner i reglerna för SM.

Det delades ut guld-, silver- och bronsmedalj i varje kategori. Alla bilder som fick 70 poäng eller mer räknades samman till respektive fotografs totalpoäng (på de 6 kategorierna) och den fotograf som fick högst totalpoäng blev SVENSK MÄSTARE I PORTRÄTTFOTOGRAFI.


2014 öppnades SM i Porträttfotografi upp även för medlemmar i Svenska Fotografers Förbund (SFF). SM var fortfarande bara öppen för professionella fotografer.


2015 utökades antalet kategorier från 6 till 8 stycken. Strukturen från tidigare år bestod och varje fotograf skickade in max 6 bilder och max 1 bild per kategori. De nya kategorierna var Baby och Kommersiell.

Fokus låg fortfarande på porträtt och alla bilder skulle avbilda en eller flera levande individer.


2017 bytte SFG namn och blev SvPF. I SM försvann Tema-kategorin och ersattes av Digital Illustration. 2017 var också första året då det svenska landslaget togs ut för att tillsammans tävla i World Photographic Cup.



SM öppnas upp för både amatörfotografer och professionella fotografer och blir "SM i Fotografi"

2018 skedde flera stora förändringar i tävlingen. Kategorierna utökades till 10 stycken. Kategorin Familj plockades bort och istället tillkom kategorierna Natur och Reportage. Porträtt delades upp i Klassiskt Porträtt och Kreativt Porträtt för att bilderna skulle tävla mer på lika villkor.


Det var också 2018 som SM i Porträttfotografi blev SM i Fotografi och öppnades upp för alla svenska fotografer, både professionella och amatörer. Istället för att vara begränsad till att skicka in 6 st bidrag fick man nu skicka in upp till 20 st bilder, fördelat på vilka kategorier man ville.


För att kunna jonglera ett ökat antal tävlingsbidrag och en begränsad tid för jurering, infördes 2018 en digital grundomgång där digitala filer bedömdes först. De 10 bästa bidragen gick sedan vidare till en printfinal - precis så som tävlingen fungerar idag.



SM i Naturfotografi blir en fristående tävling

2020 delades SM upp i SM i Fotografi och SM i Naturfotografi. SM i Naturfotografi var en tävling som endast bedömdes digitalt, medan SM i Fotografi fortsatte starta upp med en digital grundomgång där de bästa bilderna gick vidare till printfinal.


I SM i Fotografi försvann alltså kategorin Natur helt och ersattes av kategorin Gravid. Antalet tävlingskategorier bestod på så sätt och var 10 till antalet även detta år.

SM i Naturfotografi bestod av följande kategorier: Fåglar, Däggdjur, Övriga djur, Växter, Landskap och Kreativ naturbild.


2020 övergick man från att utse den Svenska Mästaren genom att räkna ihop varje fotografs topp 6 poäng till att utse en Svensk Mästare i varje kategori. Utöver alla Svenska Mästare utsågs även ÅRETS BILD. Årets bild väljs av domarna ut som den bästa bland alla kategorivinnare. Årets bild finns kvar även idag och utses på samma sätt.



Foto: Robin Levin

Årets Bild 2023 vanns av Hanna Neret för bilden "A Light in the Woods" som hon tävlade med i kategorin Kreativt Barnporträtt.


2021 införs ytterligare en kategori i SM i Naturfotografi, nämligen Macro.

I SM i Fotografi återinförs Familj/Grupp efter några års uppehåll från SM-scenen. Dessutom delas kategorin Barn upp i Klassiskt Barnporträtt och Kreativt Barnporträtt. Även kategorin Bröllop delas upp och blir Bröllop Porträtt och Bröllop Dokumentär. SM i Fotografi går från 10 kategorier till 13 kategorier.


2022 införs kategorin Tama Djur i SM i Fotografi och tävlingen har nu 14 kategorier.



SM i Fotografi får tillbaka naturkategorierna som återigen får tävla på samma villkor som övriga SM-kategorier

2023 införlivas naturfoto i SM i Fotografi igen. SM i Naturfotografi som separat tävling försvinner. I SM läggs kategorierna Naturfotografi - Landskap och Naturfotografi - Vilda djur till och vi landar på totalt 16 kategorier i tävlingen. Återigen får Sveriges duktiga naturfotografer tävla på samma villkor som de övriga fotograferna i SM och de får samma möjlighet att få sina bilder bedömda i printfinalen.

47 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

留言


留言功能已關閉。
bottom of page